Stress
Spring bort din stress och oro
Spring bort din stress och oro
En bra början för att kunna hantera sin stress bättre är att förstå vad stress egentligen är och vilken funktion den spelar. I din kropp finns ett stressystem som kallas HPA-axeln. HPA-axeln börjar djupt inne i hjärnan i en del som kallas hypothalamus. När hjärnan upptäcker något som uppfattas som ett hot, till exempel att någon börjar skrika åt dig, sänder hypothalamus en signal till en körtel i hjärnan, hypofysen.
Hypofysen reagerar på signalen genom att släppa ut ett hormon som far iväg med blodet till dina binjurar. Det reagerar i sin tur med att släppa ut stresshormonet kortisol som får hjärtat att slå snabbare och hårdare. Allt det här sker mycket snabbt, det tar bara någon sekund från att du uppfattar den skrikande personen till att kortisolnivåerna i blodet stiger och hjärtat slår snabbare. Du känner hur munnen är torr trots att du nyss drack vatten. Det som har hänt är att HPA-axel har börjat varva upp och att kortisolnivåerna i blodet stiger. Din kropp tolkar situationen som att den står inför en hotande fara. Det som sätts igång i gång i din kropp är kraftfulla biologiska mekanismer som har bevarats genom evolutionen under miljoner år. Nu gäller det att slåss eller fly. Din kropp förbereder sig för strid. Att försöka begränsa kortisolets effekter på hjärnan är onekligen en god idé om du vill bli bättre på att hantera stress. Det är här träningen kommer in i bilden.
Om du ger dig ut och springer, cyklar eller är fysiskt aktivt på ett annat sätt, kommer kortisolnivåerna att öka under själva aktiviteten. Det gör de för att träning i sig innebär en form av stress för kroppen. Dina muskler behöver mer energi och syre för att kunna arbeta ordentligt och därför slår hjärtat snabbare och hårdare för att pumpa ut mer blod. Puls och blodtryck stiger. De här effekterna av kortisolet är inte bara normala utan också avgörande för att du ska kunna prestera fysiskt. Men efter passet behöver kroppen inte längre ha samma stresspåslag. Då sjunker kortisolnivåerna till lägre nivåer än innan du sprang. Om du fortsätter springa regelbundet kommer kortisolet successivt att öka allt mindre under varje löprunda och sjunka mer och mer efteråt. Om du fortsätter träna regelbundet kommer kortisolet också att öka allt mindre även när du stressas av andra orsaker än träning. Hur din kropp svarar på stress, både på träningsstress och stress på jobbet, förbättras alltså i takt med att du blir mer vältränad.
Antalet tonåringar som söker psykiatrisk hjälp för stress och oro har ökat stadigt under senare år. Ser man det rent biologiskt är ungdomars oro inte särskilt konstig. De delar av hjärnan som bromsar stress och oro, däribland frontalloben och prefrontala cortex, mognar sist. De är inte färdigutvecklade hos en tonåring, utan blir det först när man är runt 25 år gammal. Däremot är delar av hjärnan som skapar stress, som amygdala, oftast fullt utvecklade hos en 17-åring. Att den orosdrivande delen är fullt mogen medan den orosdämpande inte är det gör att tonåren kan vara en period med svängande känslor, impulsivitet och mycket oro.
Men träning kan ha en fantastisk effekt även på tonåringars stress- och oroskänslor. I Chile undersökte man närmare 200 friska niondeklassare från ett utsatt område i huvudstaden Santiago. Chile har på kort tid fått stora problem med välfärdssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och forskare ville se om det gick att vända utvecklingen genom att förändra livsstilen. Dessutom ville man undersöka om det gick att påverka ungdomars mående och självkänsla om de fick träna regelbundet. Efter det tio veckor långa programmet visade testerna att träningen hade uträttat stordåd för konditionen, men hade också förbättrat både ungdomars mående och självkänsla. Men det som stack ut var effekten på deras stress och oro. Den hade nämligen sjunkit markant. Ungdomar upplevde sig som betydligt lugnare och mindre oroliga.
Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och blir mer kreativ och intelligent? Hjärnstark – Hur motion och träning stärker din hjärna, som är skriven av läkaren och författaren Anders Hansen hjälper dig med just det.